Civilisation

Exempel på civilisationer är Romarriket, Aztekerna, Västimperialismen. De är en varaktig period av dominans från vissa utvalda grupper.

Civilisationer suger ut och utnyttjar sin omgivning. De försvarar sin makt brutalt och vildsint samtidigt som de odlar en kultur som definierar deras egen överhöghet och rättfärdighet.

De sk högre religionerna utmärks just genom att vara civilisationsbärande - Med andra ord brukbara som en kultur som kan försvara en civilisation.

Feodalismen

Feodalismen var Europas medeltida civilisationsform. Den utmärks av en hierarkisk aristokrati med en monarki i toppen. Folket var direkt underordnade sin lokala aristokrat och hade väldigt begränsad frihet.

Det var en tämligen bakåtsträvande civilisation där enda drivkraften var krig. Då resurserna var hierarkiskt och relativt statisk uppdelade inom aristokratin fanns lite drivkraft att utveckla ekonomin och teknologin. Aristokratin klarade sig ändå bra på sina undersåtar.

Religonen (kristendomen) hade en väldigt central roll i kulturen och därifrån härstammar våran syn på sexualiteten och i hög grad vår syn på genus (kön som social konstruktion).

Kulturen var från början väldigt fundamentalistisk, men tack vare påverkan från framförallt islamska länder som var mer toleranta och därför hade större utveckling vetenskapligt. Detta, inte minst utvecklingen av krigskonsten, tvingade kulturen till större tolerans.

Feodalismen hade även hantverksprivilegier för vissa personer. Bland hantverkarna som servade aristokratin med lyxvaror växte en ny privilegierad klass fram. Samtidigt som den ökade toleransen började skapa ett ifrågasättande av aristokratins privilegier. Det fanns inte längre någon materiell bas för deras överhöghet.

Kolonialismen

Europa utvecklade ett övertag militärt och lade stora delar av världen under sig som kolonier. i utsugandet av kolonierna ökade utrymmet för icke-aristokratiskt inflytande över ekonomin. Det är från denna tid de rasistiska inslagen i vår kultur härstammar.

Kapitalismen

Så småningom minskade de aristokratiska privilegierna. Till stor del var det en naturlig utveckling med tanke på de materiella förhållandena men det skedde inte utan en maktkamp med den franska revolutionen som viktigaste inslag.

Det som avgjorde nu var inte längre att man var av en ätt adlad av kungen, utan att man var rik. Eftersom förmögenheten går i arv var förändringen minimal, men det ökade konkurrensen mellan de privilegierade. Det blev plötsligt möjligt att öka sin makt och position genom att göra saker effektivare än andra, även i andra sammanhang än krig.

En turbulent utveckling tog vid. Arbetarna var inte längre bundna vid vissa gods utan kunde röra sig fritt. Samtidigt blev även de utsatta för konkurrens. Från de rikas sida blev det även viktigt att få arbetarna att göra så mycket som möjligt för så liten ersättning som möjligt (effektivitet).

Det har alltid funnits kamp och organisationsförsök bland arbetarna men nu tog dessa fart. Än idag står dock kapitalismen kvar som vår tids civilisation.

Under en tid var dock aristokratin en gemensam fiende för både de nya kapitalisterna och arbetarna. Under den perioden fick demokratiska idéer en stark spridning.

Demokrati

Idéen om att samlas och diskutera frågor samt fatta gemensamma beslut är gammal och har alltid funnits. Under tryck från arbetarklassens växande organisering och hot utvidgas den idéen till att omfatta alla så till vida att alla får rösta till de församlingar som ersätter monarkin som högsta beslutande organ. De får dock inte samma makt som den gamla monarkin, då den ekonomiska makten behålls av den nya aristokratin - kapitalistklassen.

Demokratin är därför ingen ny civilisation utan bara en del i den kultur där kapitalistklassen regerar. Civilisationen är alltså fortfarande kapitalistisk. Idag regerar kapitalismen globalt, den förekommer i många olika kulturella allianser. Västlig demokrati, religiös fundamentalism, fascism m fl.

Västimperialismen

Europa har fått dela med sig av kolonialismens dominans till Nordamerika och till viss del Japan. Dominansen kvarstår dock så den globala kapitalismen kan även kallas västimperialism, vår tids globala civilisation.

Författare: LaH     Korrektur: sabina